Gårdagens utflykt
Upp något tidigare än vanligt.
Ner med en ordentlig frukost i magen.
Sen var det dags för en liten utflykt.
Monica tog befälet.
Fällde upp kartan och fällde ner glasögonen.
Sedan började hon planera och gestikulera över kartan som en medeltida fältherre.
Tom lyssnade noggrant och nickade jakande mot Monica att han uppfattade ordergivningen.
Barnen har flera gånger under tiden vi varit här uttryckt deras tydliga önskan om att få
återvända till den där ap-skolan som vi besökte vid vår förra resa hit.
Och det var precis den önskan som mormodern nu hade för avsikt att infria.
Därför. Uppsittning och iväg under muntra utrop från barnen.
Framme och utanför Monkey school.
Först showen som vi visserligen sett förut men som var precis lika härlig denna gång.
Det var cyklande apor.
Och det var basketspelande apor.
Och mycket annat underhållande.
Sedan var det dags för den rikigt mysiga delen.
Att få umgås en stund med dessa avlägsna släktingar.
Wilgot var lite trevande försiktig till en början.
Men tog till slut mod till sig och vågade vara lite mer närgången.
En som, precis som vid förra besöket, verkligen var närgången med aporna var Gustaf.
Han älskar dessa djur. Och kärleken, får väl sägas, kunde tydligt anses vara besvarad.
De gjorde små konster ihop.
Här låter han en av dem göra någon slags volt runt hans arm.
Han kunde inte slita sig ifrån dem.
Det handlar väl om det där med att lika barn leka bäst.
Jag gillar såklart också de här små gynnarna.
Så jag tänkte att också jag skulle trixa lite...
... Så jag bussade en på Monica.
Det var synnerligen underhållande.
Flickorna tog det lite lugnare.
Kelade lite med aporna, och matade dem med banan.
Besöket på skolan kan, precis som förra gången, sammanfattas som fantastiskt bra.
Sedan iväg igen.
Nu hade Monica planerat att vi skulle få se de här djuren i sin naturliga miljö.
Därför satte vi kurs mot Lantas nationalpark på södra udden.
Efter ca 40 min på Toms flak var vi framme.
En kort promenad in i parken.
Så hittade vi massor apor att kika på.
Tydligen ingen myt det där med kokosnötter.
En mamma med sitt barn.
När vi kikat färdigt så bestämde vi oss för att ta en närmare titt på fyren som finns på
Koh Latnas sydligaste spets, också belägen vid nationalparken.
Längst borta där ser ni fyren.
Det var en smal rätt så brant stig upp mot fyren.
Barnen på bron innan stigen upp mot fyren.
På högsta punkten.
Magnifik utsikt.
Här har vi världens mest underbara familj. Min.
Precis utanför fyren.
Sedan drog vi, i enlighet med Monicas smidda planer, vidare.
Vi stannade för lunch vid en view point på västsidan på vägen hem.
En restaurang som byggdes förra året med helt makalös utsikt över vattnet.
Svärmor och jag.
Och nej, det är ingen white russian. Det är en ice coffe.
Wilgot njöt en stund av vyerna innan det var dags att förflytta sig igen.
Vi avslutade med att åka hem till Tom för ett litet besök.
Kalle och Monica framför Toms hus.
Toms yngsta barn, en grabb på 4 år, längst fram.
Till höger Toms hustru, och svärmodern till vänster.
Barnen tillsammans.
Sedan var utflykten över och vi återvände till Good Days.
Och kastade oss i havet.
Härlig dag! :)
//J.
Ner med en ordentlig frukost i magen.
Sen var det dags för en liten utflykt.
Monica tog befälet.
Fällde upp kartan och fällde ner glasögonen.
Sedan började hon planera och gestikulera över kartan som en medeltida fältherre.
Tom lyssnade noggrant och nickade jakande mot Monica att han uppfattade ordergivningen.
Barnen har flera gånger under tiden vi varit här uttryckt deras tydliga önskan om att få
återvända till den där ap-skolan som vi besökte vid vår förra resa hit.
Och det var precis den önskan som mormodern nu hade för avsikt att infria.
Därför. Uppsittning och iväg under muntra utrop från barnen.
Framme och utanför Monkey school.
Först showen som vi visserligen sett förut men som var precis lika härlig denna gång.
Det var cyklande apor.
Och det var basketspelande apor.
Och mycket annat underhållande.
Sedan var det dags för den rikigt mysiga delen.
Att få umgås en stund med dessa avlägsna släktingar.
Wilgot var lite trevande försiktig till en början.
Men tog till slut mod till sig och vågade vara lite mer närgången.
En som, precis som vid förra besöket, verkligen var närgången med aporna var Gustaf.
Han älskar dessa djur. Och kärleken, får väl sägas, kunde tydligt anses vara besvarad.
De gjorde små konster ihop.
Här låter han en av dem göra någon slags volt runt hans arm.
Han kunde inte slita sig ifrån dem.
Det handlar väl om det där med att lika barn leka bäst.
Jag gillar såklart också de här små gynnarna.
Så jag tänkte att också jag skulle trixa lite...
... Så jag bussade en på Monica.
Det var synnerligen underhållande.
Flickorna tog det lite lugnare.
Kelade lite med aporna, och matade dem med banan.
Besöket på skolan kan, precis som förra gången, sammanfattas som fantastiskt bra.
Sedan iväg igen.
Nu hade Monica planerat att vi skulle få se de här djuren i sin naturliga miljö.
Därför satte vi kurs mot Lantas nationalpark på södra udden.
Efter ca 40 min på Toms flak var vi framme.
En kort promenad in i parken.
Så hittade vi massor apor att kika på.
Tydligen ingen myt det där med kokosnötter.
En mamma med sitt barn.
När vi kikat färdigt så bestämde vi oss för att ta en närmare titt på fyren som finns på
Koh Latnas sydligaste spets, också belägen vid nationalparken.
Längst borta där ser ni fyren.
Det var en smal rätt så brant stig upp mot fyren.
Barnen på bron innan stigen upp mot fyren.
På högsta punkten.
Magnifik utsikt.
Här har vi världens mest underbara familj. Min.
Precis utanför fyren.
Sedan drog vi, i enlighet med Monicas smidda planer, vidare.
Vi stannade för lunch vid en view point på västsidan på vägen hem.
En restaurang som byggdes förra året med helt makalös utsikt över vattnet.
Svärmor och jag.
Och nej, det är ingen white russian. Det är en ice coffe.
Wilgot njöt en stund av vyerna innan det var dags att förflytta sig igen.
Vi avslutade med att åka hem till Tom för ett litet besök.
Kalle och Monica framför Toms hus.
Toms yngsta barn, en grabb på 4 år, längst fram.
Till höger Toms hustru, och svärmodern till vänster.
Barnen tillsammans.
Sedan var utflykten över och vi återvände till Good Days.
Och kastade oss i havet.
Härlig dag! :)
//J.
Kommentarer
Trackback
