Makeover!

The total makeover of Kalle!

Nu ska vi ta tag i det här med Kalles åldrande.
Finns ingen anledning att han såsar runt och ser ut som en gubbstrutt.

Alltså. Here we go!



Först måste muschen bort!



Så där!

Sen behöver han "poppas till" lite grann.
In efter en härligt sliten rock-tisha...



Hahaaa!!

Nu snackar vi!
20 år yngre och redo för en natt på stan!

Rock on!

//J.



Utsikt



Där borta har vi The Good Days huvudbygnad. Reception, restaurang o.s.v.



Utsikt från vår bungalow.



Annan utsiktsbild.

// J.



Förberedelse

Kalle ska få var med om en total makeover lite senare.
Men han vet inget.

Han är skickad på massage för finna lugn och frid.
Så att han blir mentalt och själsligt förberedd.




//J.


Vilopuls

Inte direkt stressande att ligga här.



Utsikten framåt.



Och utsikten bakåt.

Kan enkelt konstatera vilopuls.
Inte ett slag extra.

// J.

Manligt!

Mina tånaglar har i och för sig tidigare i mitt liv iklätt sig färger som blått, lila och svart.
Men då av en smula annorlunda anledningar.
Inte för att hustrun, efter lite mörk rom, kidnappat foten och applicerat asiatiskt nagellack på den.



Men, men. Rätt nöjd faktiskt.

// J.


Saladan

Blev kvällsutflykt till Saladan.
För lite shopping och utspisning.



Först promenad ut till vägen för att hitta transport.



Tuk tuk in till Saladan.



Så blev det att shoppa runt lite på marknaden.
Det var mest barnen som handlade.
Halsband och annat som är livsnödvändigt på semestern.



Ja, och så handlade jag lite kläder också.
Skrävlade och skröt innan resan, att jag minsann inte skulle ha med mig knappt någonting.
Men verkligheten kom ikapp... ganska snabbt.



Och sen blev det middag!
Och pilsner!



Svärmor fick också pilsner.



Efterrätten bestod av banana pancakes.



Sedan hem igen!

Inte svårt att vänja sig vid sådana här dagar! :)

//J.


Kreativa barn

Vi gjorde inget sandslott. 
Det hade ju kanske varit trevligt och fint.
Men inte särskilt orginellt.

Visst blev det tjusigt?



Vi är i alla fall stolta och nöjda.
Barnen och jag.

// J.

Släckt och låst

Efter någon timme på stranden idag blev jag sugen på ananas.

Strosade iväg längs stranden, bort mot den där härliga färsk-frukt/Inhemsk-öl strandhyddan som jag mindes låg där alldeles borta bakom några palmer.

Vi kan väl konstatera att affärerna högst sannolikt inte hade blomstrat där senaste tiden.

Det var, som vi säger, släckt och låst.



// J.

Framme!

Så. Otroligt. Skönt. Att. Vara. Framme.

Och en vansinnig kontrast till väderleken hemma.
Från -16 grader till +35.

Lite bilder från resan hit!



Klockan 05.00 bar det av från Högsby. Vi var ute i god tid. I stort sett alla medier hade ju målat upp bilder avseende trafiksituationen i vår del av världen som närmast kunde jämföras med Armageddon. Falskt alarm. Rena, fina vägar hela vägen till Sthlm.



Ett trött gäng i baksätet. Naturligtvis oerhört viktigt med solbrillor vid detta klockslag.



Stannade vid Nyköpingsbro. Så här ser Wilgot ut efter att han mer eller mindre trycktankat en kanelbulle.



En av flera fördelar med att vara ute i god tid är att man hinner med pilsner i plural på Arlanda. Trevligt!



Och så hinner man ringa några hundra samtal.
-Ja, jo. Vi kom fram trots vädret. Allt är under kontroll.



Uppsittning på planet. Mot Bangkok!



Vi tänkte spara in på en sittplats. Men det funkade tydligen inte så.



Ok. Stort kredd till barnen som skötte sig exemplariskt under hela resan. Inte ett enda gnäll. Och kredd till Petra och mig också. Till mig för att jag fostrat barnen. Till Petra för att hon agerade extra flygvärdinna under resan.



Fördel med att flyga med Thai: Fri dricka!



Nackdel med att flyga med Thai: Fri dricka!



Som sagt. Exemplariska barn.



Framme i Bangkok. Vänta någon timme och sen flyg igen vidare mot Krabi.



Och sen taxi till Koh Lanta.

Framme!
Helt obeskrivligt skönt att släppa ryggsäcken, dra på sig badbrallorna och rusa ner i havet.




Härlig belöning för kidsen att få av sig resdammet!



För 10 minuter sedan.
Lite hämtkäk från Restaurangen ackompanjerat med några Chang.

Alltså. Framme!

Hörs imorgon!

//J.




Nu drar vi igen!

Så där!

Nu var det dags igen.
Thailand, make yourself prepared...
For the Franzén family!

På lördag 4/2 lyfter planet.

Alltså!
Bloggen är avdammad och aktiverad.

Välkomna ombord igen mina vänner. :)

// J.

 

 

 


Inlägg nr. 100!

Då mina vänner. Nu har ni varit med oss till Thailand.
Måste erkänna att det har varit väldigt skoj att ha er med på resan.

När vi åkte funderade jag lite på hur många inlägg man skulle hinna med på tre veckor. Det fanns såklart önskemål från höger och vänster om täta inlägg, mycket bilder osv. Satte upp ett litet mål för mig själv. Är ju tävlingsmänniska. Målet var 100 inlägg på tre veckor.

Och här har ni det. Inlägg nummer 100!

Återstår väl bara att citera flygkaptenen från idag på morgonen inför inflygningen mot Arlanda:

"Thank you for choosing Finnair fam Franzén. We hope you´ll be travelling with us again soon."   

// J.
 


Phuket - Högsby

Började hemresan med taxi från hotellet klockan 17.00 igår (thai-tid). Kalle och Petra hade ordnat i förväg. Hotellet hade tyckt att det räckte att åka vid 18.00 då planet inte gick förrän 20.00, men Kalle hade stått på sig, och det var en jäkla tur. Vi hade missat planet, blev riktigt tight.

Men vi hann med. Till Bangkok!

Där fick vi vänta i några timmar. Planet skulle gå 00.30.  



Då hittar man en tv och planterar barnen framför den. Clever me!



Mamma fixade käk från Burger King.



Sen gick vi på tax-free shopping. Mest för att fördriva tiden. Allt är ju en miljon gånger dyrare här än i själva landet. Där det är tax på grejerna. Go figure. Petra köpte orkideer. Det gör man när man är kärring.



Tänkte köpa lite härlig Mekong, men planerna grusades i kassan. Visade boardingkortet och kassörskan skakade på huvudet. Vi skulle mellanlanda i Finland och där skulle finnarna sno spriten för mig vi ombordstigningen. Så hon tog flaskan. Löjligt egentligen. Inte fan spränger väl Al qaida plan med asiatisk ful-whisky nu för tiden? But I tricked them! Gissa vad som smusslades med i alla fall? Johan vs finska tullen 1-0.

Nåja. Till slut gick vi ombord.

  

På det stora planet. Som vi skulle flyga med länge. 10 timmar och 45 minuter, närmare bestämt.



Men det är ingen fara när man kan spela tv-spel.



Och pussla.



Eller titta på några filmer.

Tiden gick fort, hur som helst. Vi sov allihopa nästan hela resan.

Rätt som det var landade vi!



I Finland.



Tittade på lite plan.



Tog en kopp kaffe.



Riktigt gott. Måste dricka ikapp tre veckor. Blir mycket kaffe nu några dagar.

Sedan iväg till Sverige. 



Samla ihop packningen på Arlanda.



Alla väskorna och alla barnen kom med. Bra. High five på det!

Mot Benstockens parkering och våra bilar.
 
När vi ställde bilarna där för några veckor sedan så köpte jag till tjänsten framkörning. Tänkte att det skulle bli skönt att få komma hem till en varm, go och snöfri bil. Kalle gjorde inte det. Tyckte att jag slösade pengar. Tråkade mig en hel del för det där faktiskt. Men när vi alltså kom hem gick det väldigt smidigt för mig. Och inte för Kalle. Bilen satt fast i snön och vi fick slita en bra stund där. Till slut gav vi upp och jag hämtade hjälp. Killen med plogtraktorn bogserade ut oss. När vi kom tillbaka till de andra tittade Monica på Kalle och sa att det kanske varit lika bra att de hade lagt de där hundralapparna på framkörningen. Triumf!

Så kom vi iväg.

 

Vi stannade på Stavsjö värdshus för lunch. Det är rättvist att kalla maten vi åt för svensk husmanskost. Det var pytt i panna, raggmunkar med fläsk och det var potatis med köttbullar. Och mjölk. Ljuvligt.

Sedan hemåt, mätta och belåtna.

Nästa stopp: 579 32 Högsby!

// J.


Hemma med halmen

Back in Hanåsa Hills!

För 10 minuter sedan öppnade vi dörren till ljuva hemmet.
Skönt att vara hemma!



För 5 minuter sedan öppnade vi trevliga gratulationer till tant Petra.
Tack snälla!



Och nu blir det...



Just det!

En kanna brygg-kaffe och uppackning.

Återkommer med lite bilder från hemresan om en stund.

// J.


Hej hopp!

Nu måste vi lämna stranden för att samla ihop prylarna på hotellet.
Sedan bär det av mot Phuket airport.

Vad säger vi till stranden?
Vi säger hej hopp!





Alltså!

Nästa inlägg kommer när vi anlänt Hammarvägen 12 i Högsby.

Hej hopp!

// J.

Flätor

Då så. Sista dagen på stranden. Då gör vi Noelle lite fin!



Här har vi "före-kortet". Hår som i en schamporeklam.   



Fläta, fläta, fläta...



Fläta, fläta, fläta...



Fläta, fläta, FLÄTA!
Och så till slut är det färdigt.

VOILA!



Så här fin blev hon, lilla tjejen!

// J.


Kast med litet mellanbarn

Flera gånger under semestern här har vi ägnat oss åt den väldigt spektakulära leken "kast med litet mellanbarn".
En lek som kräver ingredienser som styrka, explosivitet, balans, mod och en liten smidig son.

Nedan följer en bildserie som i all enkelhet beskriver själva förfarandet. 



 Kraftsamling ända från tårna. Ett stadigt tag runt sonens bröstkorg. Ett, två...  



...Tre! Till väders med den rackarn!



Så där ja. En raffig effekt kan vara att likt en överdopad kulstötare spänna hela kroppen och blänga efter sin ivägskickade projektil samtidigt som man vrålar vansinnigt högt. Och nu snackar vi ett riktigt cro magnon vrål. Detta kan i vissa fall skrämma upp sonen ytterligare ett par decimeter.  



Titta vad härligt. Han flyger.



10 sekunder efter landning. I vattnet. Märk väl stekarfrisyren, en lattjo bieffekt.
The red baron of the beach!

// J.

Well done

Så här har Kalle legat hela dagen.
Ser inte hälsosamt ut, solen är ju väldigt stark här.

Försökte ta upp det lite försiktigt med honom. 



Jag: -Du, kalle.
Kalle: -Mmm.
Jag: - Du har varit i solen en bra stund nu. Kanske vore bra att ligga under parasollet en stund.
Kalle: -Trams!
Jag: -Men du kommer kanske bränna dig.
Kalle: Äsch!
Jag: -Du gör som du vill. Bara lite orolig.
Kalle: -De sista dagarna gäller det att steka utav helvete. Måste ju vara brun när man kommer hem.
Jag: -Jo, det är klart. Men du har legat där sedan halv tio. Alltså lite drygt fyra timmar nu.  
Kalle: -En sak ska du ha klart för dig. Jag ska ta mig fan vara knaprig på ytan innan jag lämnar den här stolen. Jag ska se ut som de där stekta baconskivorna vi får till frukost innan jag är färdig med mig själv här. Där har du det, gosse!
Jag: -Ok, men sen lägger du dig väl i skuggan? 
Kalle: -Då vänder jag på mig! Hehe.

Han låg fortfarande så där när vi gick tillbaka till hotellet.
Men det är klart att brun, det är han ju.

// J.






Gustaf blev attackerad

Varm dag idag. Otroligt varmt.

Hade gått ner för att doppa mig i en stilla förhoppning om att det skulle svalka mig en aning. När jag badat färdigt och är på väg in mot stranden hör jag ett skrik. Och nu snackar vi ett skrik kopplat till väldigt stor panik. Mycket folk på stranden så jag uppfattar inte riktigt vad som hänt. Tills jag ser Petra löpa likt Usain Bolt över stranden. Skriket kom alltså från något av mina barn!

Skyndar upp ur vattnet. Nås av denna syn.



Gustaf har blivit attackerad av något. En thailändsk kvinna från restaurangtältet kom rusande. Tydligen sjukvårdsutbildad.



Det visar sig att någon slags tusenfoting gått till angrepp och efterlämnat sig minst en miljon taggar i foten (Gustafs uppgift). 



Under stor koncentration kunde till slut Petra och den thailändska kvinnan prydligt avlägsna samtliga taggar från foten (dödligt farliga enligt Gustaf).

Tyckte väl att killen var lite låpig. Ställa till med en sådan scén bara för en liten tusenfoting med taggar.

  

Gustaf tyckte dock att reaktionen absolut var på sin plats. Så här lång var den!

Vi gick på tusenfotingsjakt allihop och till slut påträffades den skyldiga.



Här har ni honom. Taggig och jävlig!

Gustaf överlevde i alla fall och är nu en erfarenhet rikare.

// J.
 


 

Strandsekten

Idag hände något högst märkligt när vi precis lagt oss till rätta i solstolarna.

Det blev ett himla hallå lite längre bort på stranden. Var tvungen att gå dit och kika lite. Eller tvungen var jag ju inte. Ja ja, ni fattar. När jag kom närmare möttes jag av denna syn.



Det här sällskapet var i väldig hast med att förbereda någon slags högtidlig ritual. Bedömde genast religös anknytning. En strandsekt!



Här har vi strandsektens heliga gud. En liten tjock porslinskärring. Prydligt placerad på en av sektmedlemarnas huvud.

 

Den här kvinnan, i mitten av bilden, måste ha varit närmast porslinsguden av de alla. I stor frenesi, och med ett minspel som närmast kan associeras med en massmördares, ropade hon ut en lång rad med besvärjelser och uppmaningar till övriga deltagare. Mycket passionerat alltihop.



Sen drog det igång på allvar. Kinapuffar och smatterband så det ekade över hela Karon beach. Det skapades väldiga rökridåer. Mycket effektfullt. 

Efter en stund avtog det hela och sekten lugnade sig. När dimmorna skingrat sig var de borta. 

Gick tillbaka till solstolen igen.  

Vad kan möjligen driva människor till något sådant här. Vansinnigt och lite otäckt. Men förmodligen hade strandsekten funnit det lika konstigt om de hade fått uppleva vår groddans runt stången på midsommarafton.

//J.

Full moon

Strosade runt på gatorna i Saladan ungefär en vecka sedan. Såg den här anslagstavlan. Fastnade.



Var ju fullmåne på vår bröllopsdag. Mysigt. Men det var inte den tanken jag slogs av.



För lite drygt tio år sedan. I Kalmar. Bestämde då med min bästa vän att vi skulle uppleva full moon party tillsammans på Koh Phangan. Kommer inte ihåg varför. Men så var det.

Blir väl fan inte av det där. Eller kanske. Vem vet.

Om två äldre genltemen skulle påträffas på stranden där, med bar överkropp, ruskandes på sitt gråa skägg i takt med den pumpande technomusiken. Höga som hus. Då är det bara vi. Henke och jag.

Två väldigt gamla tjugoåringar som lever ut en gammal dröm.

// J. 

     


 


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0