Nedgrävd!

Det är Gustaf som blivit nedgrävd av sina syskon. Hyggligt.

Glad ändå. Det är väl huvudsaken. Och så spannen då.
// J.
Gypsy town









// J.
Longtail som miljöbåt
En longtailbåt ligger där och guppar.
Ser ni något speciellt?
Kanske inte kan se skillnaden så här på håll.
En longtail DRIVé!
150 mil på en tank.
Släpper ut endast 119 g koldioxid per km.
Skattebefriad i fem år.
Otroligt!
// J.
Lanta Old Town
Vi tog en snabb sväng förbi Lanta Old Town.
Ligger på östra sidan av ön.
Piren i bakgrunden förstördes under tsunamin men är nu återuppbyggd.
I Old Town finns det ganska många olika monument och annat till minne av katastrofen.
Lions byggde t.ex. ett helt bostadsområde i närheten för att människorna här skulle ha någonstans att bo.
Gustaf och Noelle på en av gatorna i stan.
Torget. Ser ni den där religösa skapelsen i mitten? Jag försökte förklara för en äldre gentleman intill det där tornet att jag hade ett liknande torn hemma på min tomt. Osäker på om han fattade.
// J.
Vi överlevde!
Det finns krokodiler där!
Inga stora as, men i alla fall. Stora nog för att dinera på något av mina barn säkert.
Naturligtvis berättas inget för vare sig researrangörer eller turister. För jävligt.
Gick igenom kameran och hittade en bild på en skylt som stod ute i träsket.
Tänkte inte mycket på det då. Men nu har ju alltsammans hamnat i ny dager.
Här har ni skylten!

"Ramla för helvete inte i här era dumma turister för då blir det det sista ni gör därför att hela det här träsket är fullt av livsfarliga och utsvultna krokodiler."
Skulle inte förvåna mig ett skit om det står något sådant.
Men vi kom undan och överlevde. Vi lurade döden den här gången också.
// J.
Middagen igår
De hade dock inte det på menyn. Katt. Blev lite besviken.

Stället låg längs med stranden på Long Beach. Längst där borta i änden bor vi.
Även om man kunde se hem så var det ju ett par kilometer, därför blev det taxi (flaket på en pick up).

Kocken jobbade utomhus. Visade stolt upp fiskar och skaldjur och vi gäster fick beslutsamt peka här och där vad som skulle tillagas.

Svingade med sin kökskniv likt en samuraj och demonstrerade den ena läckerheten efter den andra.

Parents in law. Bra folk det där. Riktigt bra.

Långbord vid stranden. Och en av de bättre middagarna sen vi kom hit.
Laila var medbjuden idag. Tog ledigt lite tidigare från cafét.

Barnen fick tag i livsfarliga lasersvärd av en försäljare på stranden.
Lyser och låter som, ja, jag vet inte. Man blir tokig av ljudet i alla fall.
Trevligt och gott på Long Beach alltså, igen!
// J.
Paraply!
Och vinnaren är!

Idioten med ett paraply på Long Beach, Koh Lanta, Thailand!
I 40 graders värme och utan ett moln på himlen.
Pucko!
//J.
Viewpoint

Makalös utsikt. Monica var så klart lika het som vanligt.

Gustaf och Noelle bläddrar vant och lagom nonchalant bland ala carte menyerna.

Wilgot kikade lite på utsikten.

Klart att Noelle hittade något gulligt djur att leka med. En kattunge.

Ok. Jag är fullt medveten om att denna typ av vy-bilder inte till närmelsevis gör sig så bra på ett fotografi som i verkligheten men var ju bara tvungen att ändå ta med en.
Ser ni den lilla ön? Den svarta pricken i mitten.

Här är den. Ser ni stranden. Det är ju där man ska vara!

Och så iväg igen.
Hörs!
//J.
Noelle

Så gudomligt söt.

Magiska ögon.
Föreställ er den här tjejen om typ 10 år.
Fattar ni vilket helvete jag kommer få?
Suck.
// J.
Baywatch!
Gassande sol, klarblått vatten, de röda shortsen och den där allvarliga blicken.
Ni ser väl vilka detta är?

Just det!
Mitch och Hobie Buchannon!
// J.
Mangrove!
Vi drabbades naturligtvis av någon slags ap-feber efter besöket på skolan igår och därmed krävde våra sinnen ytterligare närkontakt. Men nu ville vi uppleva arten i dess rätta miljöer. Alltså gick färden till Mangrove-träsket!
I Mangrove kunde man enligt uppgift ofta stöta på aporna, eller se dem uppe i trädkronorna.
Det gick att ta sig fram en bra bit ut i bushen med Toms pickup. Sista biten var man dock tvungen att gå till fots. På långa träbroar.
Oerhört långa träbroar.
Efter ett tag öppnade sig djungeln och vi nådde båtplatsen.
Lastade familjen i en longtailbåt. Sedan iväg. Drog med mig Tom i egenskap av sakkunnig samt för att säkerställa att en god kommunikation skulle kunna råda mellan oss och den lite mer språkligt obegåvade styrmannen.
Ett ord. Förväntansfull!
Det är rättvist att säga att Petra var något minde exalterad än mig. Noelle var mer så sin vakt skulle man kunna säga.
Jag befallde fram Tom i fören för att hålla utkik.
Då och då skrämde vi fram någon större fågel från sitt näste.
Men inga apor.
Började känna mig lite som en Sverige-semestrande tysk utan vittring på älg.
Snuvad på konfekten, så att säga.
Gustaf lockade och pockade med någon slags kvist.
Wilgot likaså.
Bra pojkar. De visade engagemang i pappas expedition.
Körde förbi en skylt, mitt ute i träsket. Eco-Village!
Meddelande till alla lågprisjägare. Billigare än så här kan det väl knappast bli? Ring och boka.
Här har ni uttrycket "uttråkad" personifierat mina vänner.
Fick återvända till basen med vår longtail.
Utan att ha sett en enda jävla apa.
// J.
Kalle och aporna
Efter en kortare dialog med en av lärarna på skolan kom vi fram till följande.
Övningen skulle helt enkelt bli en fritagningsaktion, där kalle skulle gestalta en gisslan, och apan skulle vara den utsända för att frita Kalle.
Så här gick det till.

Inför alla oss i familjen satte sig Kalle på en stol och bad barskt en av de ansvariga på skolan att binda ihop hans händer. Knyt nu ordentligt, sa Kalle.

Dubbelknutar och allt. Var absolut helt säker på att alltsammans skulle bli årtiondets fiasko.

Så kom Kalles allierade till undsättning. Kastade några hastiga blickar mot knutarna som höll Kalle fången.

Så började det magiska. Den lilla apans fingrar löpte som skottspolar fram och tillbaka över knutarna och den ena efter den andra löstes elegant upp. Självaste Harry Houdini hade imponerats av detta mina vänner!

Fritagningen lyckades!
Kalle och hans nyvunna vän kunde stolt emotta våra ovationer från den något gingliga läktaren.
Mycket spektakulär uppvisning!
// J.
De växer i buskar!
Ser ni buskarna där på marken? Bra!
Titta närmare!
Ananas växer i buskar!
Inte i träd!
Jaja, ni kanske visste detta redan, men inte jag. Man kunde lika gärna ha tagit mig till sidan, satt mig på en stol, och sagt:
-Du Johan, jorden är i själva verket fyrkanktig.
Har levt i en grov villfarelse alltså, i nästan 33 år.
// J.
Bubbel

Kikade lite i hyllorna.

Bubbel! Men inte ska väl vi?

Jo det ska vi!
För idag firar vi bröllopsdag. Två år!
Skål våra vänner!
// J.
Het svärmor!
Var på en bättre middag nyss!
Om någon undrar vem som har den hetaste svärmodern i världen så har jag svaret.
Och svärmodern!

Glödhet!

Så het att servitören fick komma in med en solfjäder.
// J.
Apskolan!

Lanta Monkey School!

Vi fick leka med barnaporna. Petra visade sig vara mest populär bland aporna. Och hennes öronhängen. De blev stulna ett par gånger under leken. Men vi tog tillbaka dem.

Omtänksamma och mysiga. Klappade mig på kinden.

Gustaf bedrev lite vildare lekar med sina nya kompisar.

Wilgot var mer försiktig. Klappade lite.

Men efter en stund blev det mer intimt.

Kalle!

Monica!

Petra skaffade bananer och blev oerhört poppis.

Gott.

Sen blev det lite uppvisning för oss.

Plocka ner kokosnötter. Aporna är ibland ute på jobb. En sådan här krabat kan ensam prestera en volym på drygt 200 nötter på en dag. Impressive!

De kan simma!

Och vara fina!

Några kunde cykla!

Rena cirkusen!

Absolut värt besöket. Härliga djur det där.
//J.
Drinkar!

Beställde in en livsfarlig häxbrygd.

Så där ja. Hej då Johan.
// J.
Kvällsmat

Fastnade för detta ställe. Gillade namnet.

Satt inne fast ute liksom. Ni ser inte det, men det är vatten där borta. Under oss också förresten. Vi satt på någon slags brygga och åt. Gott var det. Ja, inte vattnet alltså. Maten.

Jaha. På vägen från restaurangen upptäckte Petra en affär. Hon fick något religöst i blicken.
Smågodis! Svenskt!
// J.
Eggplant
För er som aldrig sett någon eggplant. Så här ser de ut. Äggen växer längst ut på bladen.
// J.
En tanke

Fick några bilder av lilla huset där hemma. Vansinnigt med snö.
Tänker så här. Om man ställer en människa, vem som helst, naken där hemma mitt i snön. Då dör vederbörande efter en inte allt för lång tid. Kan det då verkligen vara meningen att vår art ska leva där? Sverige är ett land för andra däggdjur än vi. Så tror jag.
Förresten så skvallrade någon av bilderna om slarv gällande snöröjning av baksidan intill huset.
Förbaskade latmaskar.
// J.